Intonation – att pricka 100 % rätt

Att spela med bra intonation innebär att man prickar tonerna helt hundra procent rätt. Har du prickar på fiolen så kan du använda det som en liten guide för vart du ska placera fingrarna. Men kanske har du hunnit märka att det inte blir helt rätt alla gånger även om du följer prickarna. Dels kan det vara svårt att se var de sitter och dels kan det göra jättestor skillnad om du placerar fingrarna på övre kanten av pricken eller undre kanten eller mitt på.

Bästa sättet är därför att öppna upp öronen och lyssna så noga du bara kan.
Visste du att det sägs att man hör bättre om man blundar. Testa vetja!
Prova att spela utan noter ibland också så att du kan lyssna bättre!

Gnissliga toner

Gnissliga toner är aldrig roligt! Nu ska jag förklara varför det ibland gnisslar om tonerna.

  1. Om stråken kommer för nära stallet börjar det lätt gnissla.
  2. Om man drar stråken snett över strängarna börjar det också att gnissla. Prova därför att titta i spegeln när du övar, och dra stråken så rakt du kan.
  3. Om du trycker för hårt med stråken mot strängen börjar det också att gnissla. G-strängen klarar mer tryck än tex E-strängen. Därför gnisslar det lättare på E än på G. Prova att tryck lite olika hårt med stråken så kommer du snart lära dig hur mycket varje sträng tål.

Sammanfattning: Dra stråken rakt, håll bra avstånd från stallet och tryck ej för hårt.

Miljoner toner fast oftast bara tolv

Om man tänker efter så finns det ju egentligen miljoner toner på fiolen. Eller åtminstone flera hundra. Sätter du ner fingret på en valfri sträng och drar med stråken så kommer en ton klinga ut. Flyttar du sedan fingret en mikromillimeter, supersuperlite så kommer det klinga ut en annan ton. De här små tonerna som liksom befinner sig mitt emellan våra vanliga toner brukar vi inte använda så ofta. Några av dem kallas kvartstoner och de kan man ibland höra i arabisk musik, eller musik från Östeuropa. Ibland kan man även hitta dem i gammal svensk folkmusik.

Testa gärna och se hur många olika toner du kan hitta på din fiol, innan du läser vidare!

Men i det mesta vi spelar finns det bara tolv toner som återkommer om och om igen. Och det är ju mycket enklare att hålla i huvudet. De tonerna heter följande:

  1.  A B C D E F G A… osv. De här tonerna kommer om och om igen på fiolen.
  2.  Mellan A och B finns en ton som heter A# ibland och Bb ibland.
    Ja, det är sant. A Hashtag!
    A# uttalas Aiss.
    Bb uttalas Bess.

    # kallas kors-förtecken
    b kallas b-förtecken.
    Vi ska prata mer om dem sen, men först ska vi lära oss alla tolv toner, och vi har inte många kvar nu.

  3. Mellan C och D finns en ton som heter C# ibland och Db ibland.
    C# uttalas Ciss
    Db uttalas Dess
  4. Mellan D och E finns en ton som heter D# ibland och Eb ibland.
    D# uttalas Diss
    Eb uttalas Ess
  5. Mellan F och G finns en ton som heter F# ibland och Gb ibland.
    F# uttalas Fiss
    Gb uttalas Gess
  6. Mellan G och A finns en ton som heter G# ibland och Ab ibland.
    G# uttalas Giss
    Ab uttalas Ass

    Nu har vi hittat alla tolv toner.
    1. A
    2. A#/Bb
    3. B
    4. C
    5. C#/Db
    6. D
    7. D#/Eb
    8. E
    9. F
    10. F#/Gb
    11. G
    12. G#/Ab

Som du märkte finns det inga toner mellan B och C och inte heller mellan E och F. Det är därför att de tonerna sitter så nära varandra på fiolen att det inte får plats några toner där emellan.

Det är bra att kunna vad de tolv tonerna heter utantill!

Tonen H heter ibland B

Vi har ju lärt oss att det musikaliska alfabetet börjar precis som det vanliga alfabetet:

A B C D E F G

och därefter kommer ju A tillbaka.

Mellan dessa toner finns det ytterligare några toner, som vi inte ska gå in på just nu, men det kan vara bra att känna till.

Vad vi däremot ska gå in på är att tonen B ibland kallas H. I vissa delar av världen kallas den alltid H, tex i Tyskland. I andra delar av världen kallas den alltid B, som tex i England. I Sverige kallas den ibland för B och ibland för H. 

Den store mästaren Bach, som levde på 1700-talet och som jag tror de flesta av er känner till, har skrivit ett superkänt stycke som heter H-mollmässan. Eftersom Bach bodde i Tyskland döpte han det till H-mollmässan. I England däremot kallar man det för B-minor mass.

Om du har lärt dig att andra tonen i musikaliska alfabetet heter B, så kom nu ihåg en gång för alla att den också kan kallas H. Och att Bach superkända verk kallas H-mollmässan på svenska.

Prova att youtuba på en gång och se om du kan hitta det!

Flagioletter

Att spela klara och tydliga flagioletter är inte alls omöjligt. Det finns några nyckelgrejer som måste funka bara. Ha koll på följande:

  1.  Använd allt tagel i stråken. Håll stråken upprätt och inte för lutad.
  2. Dra stråken alldeles rakt.
  3. Spela snabbt med stråken.

Intonation

Att spela rent handlar mycket om att vara hundra procent medveten om vilka toner som står på notbladet framför dig. Inte bara på måfå. ”Det du kan sjunga kan du spela” sa en lärare till mig en gång och det är väldigt sant.

Analysera tonernas namn. Och analysera avståndet mellan dem. Säg högt för dig själv. G, halvt tonsteg upp till G#, liten ters upp till B. Sjung dom. Jämför med piano, eller cleartune eller lös sträng. När du har övat en takt eller en radda toner ett antal gånger så prova att gå igenom samma process baklänges; B, liten ters ned till G#, halvt tonsteg ned till G. Detta är mycket effektivt!

Ska du intonera i höga lägen är det smart att först spela det en oktav ned för att lära sig hur melodin går. Därefter kan du plocka upp det i den rätta oktaven och de rätta lägena.

Vacker tonbildning

Vacker tonbildning bygger på en balans mellan fyra komponenter.

  1. Kontaktställe
  2. Stråkhastighet 
  3. Stråkens tyngd/tryck mot strängen
  4. Vibrato

Kontaktställe innebär var på strängen du väljer att placera stråken. Ju närmre greppbrädan desto tystare klang. Lätt tryck med stråken. Trycker du för mycket med stråken nära stallet kommer tonen bryta ihop helt. Stråkhastigheten kan variera lite beroende på vad du är ute efter för klang. Luftig klang kräver en relativt hög hastighet. Luftig klang vid greppbrädan kallas i musikaliska termer för sul tasto. En lite fylligare piano-dynamik får du genom att närma dig mitten av strängen med ett uns långsammare stråkhastighet.

I mitten av strängen krävs medeltyngd i stråken och medelhastighet. Lätt att komma ihåg!

Nära stallet krävs tyngd i stråken. Spelar du med för lätt tryck nära stallet på du en spöklik ton som i musikaliska termer kallas sul ponticello. För en vacker och stor ton nära stallet krävs mycket tyngd i stråken och ett relativt snabbt vibrato. Vibratot hjälper den spända strängen att vibrera. Spelar man med mycket tyngd i stråken gäller i regel att man har en relativt hög hastighet för att inte tonen ska knaka. Börjar du komma riktigt nära stallet krävs dock en långsammare stråkhastighet. Vill du spara stråk i en forte-dynamik är det således smart att närma sig stallet och på så vis, med långsam stråke skapa en koncentrerad tonkvalitet.

 

Rocka rockring

Hillary Hahn rockar rockring när hon övar svåra passager och Sarah Chang lyssnar på Jazz eller tittar på TV.

Våga variera din övning genom att utmana hjärnan. Stå på ett ben, sitt på knä, balansera på en balansbräda. Öva en passage baklänges, citera en dikt, stå på tå.

Och framförallt, låt dig inspireras av några av de största violinisterna genom tiderna.

David Oistrach

Jasha Heifetz

Itzak Perlman

Ann-Sophie Mutter

Öva utan mobil

Unna dig att öva med mobilen på ljudlös. Att bli avbruten när du just funnit koncentration kräver mycket tid. Faktum är att det kan ta hela resten av ditt övningspass att komma tillbaka till den koncentration du hade innan du blev avbruten.

Lyx, du och fiolen bara!

Lazy brain

Tydligen kan hjärnan max koncentrera sig 25 minuter i taget, därefter börjar tankarna fladdra. För vissa av oss kan det säkert ske tidigare än så, och vissa kanske känner att de kan hålla på något längre med full koncentration. Det viktigaste är att man är närvarande när man övar och medveten om när man behöver en paus.

”Hjärna tröttnar innan kroppen”, var det någon som sa. Får du ont i kroppen av ett övningspass har du med andra ord stått på tok för länge och hjärnan har antagligen varit ganska bortkopplad en stor del av den tiden.